Alarmet ringde strax efter kl 4 i morse! Kändessom om jag jämt lagt igen mina gröna ;-P
Strök ju Smali från viltspårprovet i Norge och hade tur att jag fick byta hund 🙂 Jag har anmält Mayo till ett senare i sommar och kommer vi med på det, så hoppas jag få byta hund igen 😉
Efter 2 tim i bil så var vi framme! Den sista biten av vägen var fruktansvärt dålig. Konstigt att inte Mayo fick upp frukosten!
Det här var en upplevelse, en trevlig sådan, fast dryg! Har ju bara erfarenhet av svenska spårprov och då är man ju ensam med domaren.
Men nu var vi 29 hundar med förare, som 5 domare skulle döma och spårläggaren var med i spåret också.
Varje domare dömde 5 – 6 spår! Jag hoppades på att vi inte skulle ut av de första i spåret pga Mayos åksjuka. Och efter lottningen så gick vi ut som nr 4 🙂
I väntan på att det ska bli vår tur!
Frän svamp 🙂
Jag som var såå glad att Mayo fick hämta sig från bilåkningen innan han skulle ut i spåret, blev snart besviken! Vårt spår låg längre bort, så det var bara och stoppa in honom i bilen och åka. Ut ur bilen, sela på och släppa honom på spåret. Jag var helt övertygad om att nu var det helt kört 🙁
Innan jag hann att visa honom spårstarten, så var han på G! Spårade noggrant som vanligt, jag gav lite beröm emellanåt! En jäkla terräng var det! Risigt, brant, snårigt, mycket klippor och emellanåt myrmark! Klöven hittades! Jag var jättenöjd över hans jobb! Åkt bil länge, fick slappna av ett tag, åka bil igen, sen blev utsläppt ur den och direkt ut på spåret! Eftersom jag inte vet riktigt vad som är ok enl reglerna i Norge, så höll jag tummarna. Hade han fått ett 3:e pris så hade jag varit supernöjd med hans spårarbete ändå 🙂
Domaren och spårläggaren visade inte med en min hur det gått! Men till slut utbrister domaren – Vilken hund!!! Jag var helt övertygad om hur denna långbenta, smidiga, stora hund skulle agera i spåret! Jaha! Jo han skulle garanterat rusa fram i spåret för det gör typ ”alla” stora hundar av den typen! Men vilket underbart spårtempo han har, så mjuk och noggrann! Spårläggaren var lika lyrisk 🙂 Gissa om jag var en stolt matte 😀 Men inte ett ljud om vi hade missat nått eller liknande.
Det blev en lång väntan! Men vi hade fint väder och det var trevligt!
Döm om min förvåning när Mayo började busa! Mycket ovanligt, eller snarare, det har jag aldrig varit med om förut efter bilåkning! Så vi körde ett lydnadspass och han var med på noterna 🙂
En Springer Spaniel blev helt rabiat när när vi gick förbi, varenda gång! På slutet så kom en tjej fram och berättade att det var hennes hund och varför den gjorde så! Hunden var livrädd för Vita Herdehundar, kom överens med alla andra raser och hon förstod inte varför, för ingen hade gjort den illa. Det hade gått så långt att när hon skulle anmäla till tävlingar så kollade hon om nån VH var anmäld. Var så fallet, då avstod hon tävlingen.
Så hon undrade om jag vågade låna ut Mayo, som var så lugn och träna! Visst! Hunden kastar sig vrålande ut ur bilen mot oss, men matte orkar hålla. Mayo ger ifrån sig ett kort, dovt morr, men jag säger åt honom att vara lugn! Han står still och den andra hunden släpps fram för att lukta på honom. Lite utskälld blir han, men han står lugnt kvar och tittar på mig 🙂
Efter knappt 5 min så har Springern insett att denna VH är snäll och då fick han många pussar + lekinviter, haha 🙂 Matte var helt lyrisk! Trodde inte det var hennes hund som hon kämpat med i flera år 🙂
Så var det dags! De 5 domarna ställde upp sig och började beta av resultaten! Det ena resultat efter det andra lästes upp med kommentarer. Va kul och få höra hur domarna tänkt 🙂 Priser och rosetter delades ut och vi hade inte ropats upp! Men till slut så kom våra namn 🙂
Ett 1:a pris och jag var såå glad 😀 Och sen kom domarens kritik! Lovorden haglade över hur Mayo spårat <3 Och sen fick jag mycket beröm för mitt sätt att föra honom i spåret. Lugnt, tyst uppmuntrande och jag litar på på att min hund kan! Jag har mycket svårt att ta till mig beröm ;-P Men nu är det flera som sagt samma sak, så då får jag tacka, bocka & sträcka på mig 🙂 Men det är hundarna som har nosen, inte jag 😉
Alla samlade som fått priser!
En trött kille hade vi med oss hem ikväll 🙂
Spårprovet arrangerades av Norsk Spaniel Klubb, Østfold och var i Skrabberud, Rakkestad! Domare var Åge Rambøl och kritiken lyder –
Spårstart – Meget godt
Tempo – Meget godt
Tapsarbeide – Meget godt
Konsentrasjon og vilje – Meget godt
Arbeidsmåte – Meget godt
Helhetsinntrykk – Meget godt
Dommars kommentarer: En meget god og energisk hund. Spesiellt fint tempo!
I Norge har de andra championatregler! En hund kan inte bli Norsk Viltspårchampion innan den uppnått 2 års ålder och därefter ställts på en officiell utställning med resultatet minst GOOD! Så Mayo fick inte championat rosetten idag! Utan den kommer med posten så fort han fyllt 2 år, dvs 15 maj och ställts ut, vilket han ska göra i slutet av månaden 🙂
Är mycket stolt över lillskiten idag <3
Nu ska jag slappa som han gör, ta en ganska tidig kväll! För imorgon ska världens bästa Jossan firas på sin 2 årsdag 😀