Unika läromästare!

Så länge som jag kan komma ihåg, så har jag önskat mig en hund! Varje födelsedag och jul!

Och när jag fyllde 7 år så fick jag en undulat 😉 En vettskrämd, citrongul, som fick namnet Jocke. Det visade sig att Jocke var en hon och med mycket tålamod, så blev hon väldigt tam och lärde sig säga Jocki så namnet blev ändrat 🙂

Jag fortsatte att önska mig en hund, men det blev en kanin och senare en katt som fick bo hos mormor.

Jag var ute med andras hundar, bar med mig hopprep ifa det kom en lös hund som inte hade nån ägare, som jag kunde ta hand om.

Så kom den magiska dagen! Jag hade tidigare varit ute mycket med en grannes hund, de gav bort honom. Men nu skulle den ges bort igen. Så när jag var 14 år flyttade Tim in och lyckan var total 🙂 Tim var en blandras mellan Gråhund, Schäfer & Boxer och såg ut som en grå Schäfer. Han hade inte haft det lätt i livet!

Vi tränade på vårt vis, han var med mig nästan överallt, en underbar enmanshund. Var jag hemma så totalvägrade han att gå ut med nån annan. Lyckan varade inte länge! De förra ägarna tog honom tillbaka och inga papper var skrivna. Jag var så ledsen 🙁

Mamma fick nys om en Labradorhane som skulle omplaceras och Tjabo flyttade in. En härlig isbjörn 🙂

Så från jag var 14 år så har jag haft hundar och oftast 2 åt gången. Har alltid älskat att lära dom saker. Att de ska kunna lita på mig, vara trygga till 100 % och att vi är ett team.

Jag har inte haft tävlingsambitioner! Bara tanken har gjort mig spyfärdig av nervositet ;-P Om jag gör bort mig spelar ingen som helst roll! Men tanken att jag skulle ”förstöra” för hunden var en mardröm.

Olika raser har passerat genom åren! Alla olika individer! Tänk vad mycket de lärt mig 🙂 Älskar att sitta och studera deras kroppsspråk/signaler!

Våra 4 ungar växte upp och det gav mig mer fritid att få ägna mig ännu mer åt det jag verkligen älskar! Hundar 🙂

DSC02961

När Smali flyttade in så övervann jag delvis nervositeten att visa upp oss. Spyfärdig var jag de första gångerna i utställningsringen 😉 Men vad kan hända? Han tyckte det var kul, om han inte var i ”fjompåldern”, han skulle inte bry sig ett smack om jag gjorde bort oss. Där lossnade det 🙂

Smali var ingen lätt hund! Envis, påhittig, svårmotiverad, levde mycket i sin ”bubbla”! Men till slut hittade jag knapparna och han blev även vuxen. Nu skulle vi tävla 🙂 Tyvärr hann vi inte det pga sjukdom <3

IMG_5468-001

Mayo var den tänkta tävlingshunden! Men hans fruktansvärda åksjuka satte stopp för det! Han mår som en prins att få vara gårdshund, spåra och träna här hemma. Huvudsaken är att han mår bra 🙂

Med åren, kunskapen, intresse osv, så blir man mer ”kräsen” vad för hund man vill ha! Och som min gubbe säger – Som står ut med mig, haha 😉

Hade nån sagt åt mig att skaffa Kelpie för typ 6 år sedan, så hade jag skrikigt rakt ut! Herregud! En sån där krävande ”racer” klarar jag aldrig av!

Men mina unika läromästare & instruktörer genom åren har lärt mig otroligt mycket! Och jag lär mig nått nytt varje dag! Underbart 🙂

Med Eazy har jag lärt mig ännu ett nytt sätt att träna. Jag har upptäckt att vi kompletterar varandra väldigt bra. Han med sin enorma energi och jag med mitt lugn 🙂 Smali var en segpropp, även jag! Inte konstigt att allt gick som i sirap, haha 😉

DSC04767

Så utan all den kunskap mina härliga hundar gett mig under åren, så hade jag inte varit där jag är idag. Och absolut inte vågat skaffa en galen, energisk, underbar Eazy <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *