Man blir, som tur är, aldrig fullärd i hundvärlden! Jag lär mig nått nytt varje dag, tyder nån pyttesignal, som jag kanske inte uppmärksammat förr osv! Och jag tycker det är lika häftigt varje gång 🙂
I förmiddags så tränade jag Mayo på bla sitt, ligg, stå & ”fot”! Han blir ju så till sig i trasorna, så vid fot, så studsar han ofta, så hans nos stöter i min näsa 😉 Koppel på, då förvandlas han på en millisekund! Momenten går segt, han blir låg och det är inte kul! Tar av honom kopplet och lika fort så gör han momenten snabbt, glatt & studsigt! Tål att funderas på! Har en idè 🙂
Tog med mig dårarna på en härlig promenad, vi avverkade ca 7 km. Jag i ett normalt tempo, dårarnas varierade stort eftersom de var lösa, haha 🙂
Mayo har kommit på en dumhet! Han springer upp på Smalis sida, tar ett rejält tag i nackskinnet och välter honom! Han har inte en chans att stå på benen, när han lägger 35 kg vikt på en sidan och kastar sig åt sidan. Smali rasar i backen på en gång och klarar inte försvara sig! Tycker de ska få lösa det mesta själv, men nu har jag lagt mig i, så nu är det lugnare 😉
Vi gick på sjön några kilometer, vände och gick lite i skogen. Smali har ju inte varit att lita på och har fått vara kopplad. Men nu fick han vara lös, riktigt skötsam 🙂 Det är inte bart på skogsvägen, utan det är is, med en massa barr på!
Vi gick av sjön för att det var så halkigt på sina ställen. Kommer till skogen, inte mycket bättre där. Och vägen var också isig, suck!
Men sen blev det geggigt istället 😉 Och här orkade inte Smali hålla sig längre! En skogsfågel flög upp framför nosen på honom och det måste bara jagas! Men de vände snabbt när jag kallade 🙂
Sista kilometern fick de gå kopplade! Duktiga killar 🙂
Gossarna placerades i hundgården och jag for till Linda & Patrik! Måste ju hälsa på den nya familjemedlemmen, Islandshästbäbisen Ljòmi!
Vilken liten sötnos! Kom fram och hälsade på en gång 🙂
Laukur var totalt ointresserad av att hälsa på ”mormor” 😉
Världens underbaraste Jossan mötte mig så här <3
Hon går och hon går, lillskruttan! Så duktig 🙂 Tyckte inte det var längesen hon var nyfödd! Tänk vad 10,5 mån går fort!
Pepsi övervakar om det är nånting ätbart som ramlar ner på golvet! Det är inte Blaze som ”städar” efter Jossan, utan kattan, haha 😉
Kom hem och gav mig själv och hundarna mat! De senare fick en väldig energi 🙂 Så ett rallylydnadspass med Smali passade bra! Nu är det kul att vara matte till honom igen 🙂
Gick ut på gårdsplanen och tränade lite, han gick som en gud, trots en kelsjuk Gäsper 🙂 Mer störning behövdes och jag hörde att två av grannarnas hundar var ute, perfekt! Så vi höll oss ute på landsvägen, vi blev utskällda och bilar kom. Men Smali var såå fokuserad och duktig 🙂
Sen händer nått häftigt! Jag vet det sen flera år, men nu fick andra se det uppenbara också!
Lite bakgrund! Grannarna i ena huset har en liten vovve, den är lite äldre än Smali! Min grundfilosofi med ALLA hundar jag har haft är att INTE hälsa på allt och alla! Först ska de lära sig att matte är bäst! Sen när de lärt sig det, då kan man ev få hälsa, men jag tycker det är väldigt onödigt! Enkelt eller hur 🙂 För lär de sig från början att få hälsa på allt, då är det INTE kul att vara matte till 45 kg hund som kastar sig fram till alla han möter 😉 Iof, det spelar ingen roll om vovven väger 1,5 kg, principen är lika för alla!
Vi fick problem på en gång! Mina hundar skulle sitta fint hos mig medan jag stod och pratade med granne och hund. Vi hade inte samma uppfattning om man säger så! Mina fick inte hälsa, han släpper fram sin till mina. Detta innebar att Smali snabbt uppfattade detta som ett ”övergrepp” varje gång! Trodde vi hade kommit tillrätta med det, men nej! Det är enda ekipaget Smali reagerar på! För kommer matte med vovven, eller han är ute själv, då bryr sig inte Smali ett smack!
Nu till det häftiga! Grannen dotter var på besök och kommer ut, vi har inte träffats på länge. Trevligt att få prata en stund 🙂 Vovve och husse kommer för att ta sig en kort promenad. Stannar och säger några ord och Smali ”går i taket”! De går iväg, han lugnar sig. Men de är strax tillbaka och det drar igång igen! Förklarar för dottern lite snabbt hur det ligger till, att det är ekipaget, inte hunden han reagerar på!
Sen händer det uppenbara! Vovven blir insläppt i trädgården ensam och springer fram till bla dottern och fram till staketet. Vad händer??? Vovven morra lite, det är ju hans trädgård. Smali sa ett lite morr också, sen var de inte intresserade av varandra! Tänk vad mycket förare och hund ihop betyder och nu fick även tre andra se med egna ögon hur det ligger till! Djurvärlden är såå häftig 🙂
Jag och Smali tränade lite till! Samma glädje och fokus = mycket stolt/överlycklig matte 🙂
Sen var det Mayo och att bli låg av att kopplet var på! Det var ett reteriverkoppel! Det har jag säkert använt när vi ska åka bil nån gång. Alltså förknippar han det med bilåkning och blir låg, eftersom han blir åksjuk!
Fram med köttbullarna igen och nu utställningskopplet! Vilken skillnad!!! Det förknippar han inte med nått otrevligt och det märktes 🙂 Snabba ligg, sitt, stå, även med koppel på! ”Fot” fick vi till med skaplig fokus utan ”nos mot näsa”.
Som sagt! Hundvärlden är helt fascinerande och underbar 🙂
Verkar som min spättade Isbarhöna Häxan är liggos! Räknade in hönsen och en fattades! Hittade henne i transportburen! Imorgon får jag märka ägg och om 22 dygn så har vi småttingar på gården igen 🙂
Nu har min vinflaska blivit nog nerkyld! Gubben på hockey och jag ”gräsänka” i några timmar! Nja! Han är nog strax hemma! Men vinet är mitt 🙂 Hur hockeyn gick? Har ingen aning 😉 Men hoppas på vinst för Färjestad!