var yngre så var vi med på skydds träning, först och främst lydnad. Eftersom min nacke är ”kaputt” så var ena dottern med när vi skulle kampa. Problemet var att när Frazze märkte att inte jag höll i kopplet så satte han sej hos mej, bettet var väl inte det bästa heller.
Men på äldre dar så är han totalt vrickad, det bästa som finns är att kampa, han släpar runt en som en vante 🙂
Idag när vi tränade så fick han hålla en apport, det var ingen höjdare, såg spy färdig ut.
Jag och Smali var ute och gick/tränade själva idag, oftast blir det enskild träning, men alla 3 är med på promenaderna.
Endast ser man honom så här, mycket att undersöka. Eller så här…
Matte vad ska vi göra för roligt nu? han är för skön ”lilleman”. Han är jätteduktig men han är lite sen i ”liggen”, vet inte riktigt vad jag gör för fel, och ibland hinner jag nästan inte med :-), men det fixar sej nog, vi har all tid i världen.
Kom igen matte, hitta på nått! Mannen som alltid är på ”hugget”.
Äntligen! godissök. Det näst bästa som finns efter blodspår 🙂 . Han är såå spårnoga .
Nu kanske de är nöjda och sussar sött när jag åker och jobbar.