ALLA DESSA VIDRIGA VALPAR

Valpar är överskattade, anser dagens kolumnist. ”En valp är en tomögd samling instinkter i en löjligt söt förpackning…” Men djuren blir bara bättre med åren – om man har tur.

I dagarna fyller min jycke två år vilket i min mening är den enda hundfödelsedag värd att fira. I hundår betyder det nämligen att han äntligen räknas som vuxen. Äntligen, skriver jag, eftersom det finns få saker så överskattade som hundvalpar. Visst, jag kan erkänna att de kan vara tokroliga när de jagar laserprickar på ”America`s funniest homevideos” och ursöta när de klampar omkring i födelsdagstårtor iklädda en urgullig liten top hat på gratulationskort.

Men bara för att någon har ett oproportionerligt stort huvud och ett par glittrande ögon betyder inte det att man automatiskt ska lita på dem, eller hur?Hundvalpar är gulliga, men det var Ted Bundy också. Vuxna hundar motiveras bara av en sak: att bli älskade. Och de gör vad som helst för att bli det. (Och det kan man ju relatera till, eller hur?)

Valpar; där-emot, är bara intresserade att ställa till med största möjliga förödelse. De är själviska, impulsdrivna och tuggtokiga utan någon som helst kontroll över sin blåsa. Ändå är det valpperioden som en del människor verkar tycka är själva målet med att skaffa hund. ”Åh, varför kan de inte vara valpar för evigt?”, säger de.

Denna naiva attityd till hundägandet  kanske kan verka förståelig och till och med lite romantisk. I alla fall tills man ser på Blocket och ser de drivor av ovälkommna hundvalpar som slumpas eller tilloch med skänks bort av ägare som, nästan alltid vid sjumånadersstrecket, plötsligt inte finner de små monstren lika gulliga längre.

Så innan du förförs av hundvalpens yttre så tror jag att det är viktigt att komma ihåg: En valp är en tomögd samling instinkter i en löjligt gullig förpackning och det är ägarens uppgift att under ett par ofta jobbiga år fylla honom med trevliga egenskaper för att till slut, om man har tur, bli en lika bra vän och följeslagare som en vuxen hund är.

Var bara tvungen att citera Jonas Cramby, det är så bra skrivet 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *