Är åksjuk själv och vet vad jobbigt det är! Har haft hundar som varit åksjuka förr, men det har gått över snabbt! Nu vet jag vilket HELVETE det kan ställa till!
Detta inlägg blir låångt 😉 Men flera har frågat om åksjukan, så det är lika bra att skriva ner det här!
12 juli 2012 så var det äntligen dags att hämta hem Mayo! Som jag längtat 🙂 Fia var med för att ha honom i knät på vägen hem och hålla koll på honom. Vi hann inte ens köra 20 m innan han började dregla. När vi stannade efter ca 2 mil och skulle sanera efter han kräkts, så var Fia, valp, en massa hushållspapper och en tjock filt sjöblött! Jaja! Inte lätt att vara liten och åka bil för första gången. Om jag vetat då, vad jag vet idag! Så hade han fått en åksjuketablett ett tag innan vi for. Och det ska garanterat nästa valp få innan hemfärd!
De som har läst bloggen vet att vi kämpat! Och förut när jag ”stoppade” in hundarna i bilen, så tänkte jag på hur vi har haft det.
Alla vet hur man tränar åksjuka valpar! Herregud vad med tips jag fått under året! Listan är mycket lång!
Här är en del av det vi gjort, kommer nog inte ihåg allt 😉
# Sitta i bilen utan den startats. Med godis. Luckan öppen. Rullat några meter utan att bilen är igång. Endast backat. Kört ett kort stycke. Bara stått still med bilen igång. Haft med Smali som är cool! Haft med Zixten som är hysterisk av förväntan 😉 Kört långa sträckor. Suttit på golvet, i knät på nån, på filt brevid. I en liten täckt bur, i den vanliga ”buren. Med eller utan mat i magen mm mm
Det ska ju alltid avslutas med nått kul. Tex super gott godis eller lek med favorit leksaken osv. Problemet blir ju när han är/var så påverkad så orkade han inte leka, eller öppna munnen. Den senare satt fast av allt dregel 🙁
Valpkurs är kul! Så därför anmälde jag oss till en sådan! Vi fick hoppa av! Var så påverkad efter bilåkningen, så han var som en zombi.
Spåra är kul! Så en viltspårkurs blir ju perfekt! Likadant där, fick hoppa av! Det blir många timmar i skogen och med en valp som inte ens klarar öppna munnen av allt dregel. Då klarar den inte dricka vatten! Efter varje längre biltur så blev han lite uttorkad! Hörde han en bil, då ”låste” han sig!
Så många timmar har jag och Mayo suttit i skogen, i närheten av en väg, för att han ska vänja sig med billjudet. Till att börja med så gick han i benen på mig, dreglet rann. Första gången han gick ifrån mig ca 20 m, när vi hörde en bil och han brydde sig inte! Då var jag så glad så jag nästan grät 🙂
Jag har testat åksjukepiller, DAP spray, ingefäratabletter, zylkene tabletter som är ett naturpreparat. Ett enzym som utvinns från komjölk och det ska ge samma rogivande verkan som valpen får när den diar. Även grön laser behandling var vi på. Har tagit kontakt med veterinärer, duktiga instruktörer, ”problem lösare” och mycket annat! Inget hjälpte! Alla står handfallna och har aldrig sett nått liknande!
Så länge jag orkade så bar jag in Mayo i bilen! Snabbt insåg han vad koppel och halsband innebar! I hans ögon var det bilåkning! Alltså gömde han sig! Försökte hitta på roliga saker med koppel och halsband, det funkade dåligt! Till slut så har han lyckats förknippa det mesta med bilåkning! Kläder, skor, koppel, mina gester! Ja allt!
Man har fått planera låångt i förväg när man ska/skulle iväg och Mayo skulle med. ABSOLUT INTE släppa ut honom, fick låsa dörren, för då fick jag inte tag på honom. Inomhus har han gömt sig, så jag har fått stänga av i huset för att kunna få tag på honom. Allt blir ju en ond cirkel och frustrationen har varit stor.
Tränat hemma har vi gjort, utan koppel och då har det gått bra! Men det tog väldigt länge innan vi kunde göra det med koppel på! Än idag kan han bli låg när vi tränar med det på, här hemma! Funkar inte alltid borta heller! För kopplet innebär att snart ska han in i bilen igen!
Har gjort bort mig nån gång då han har fått lekt med andra hundar på ”bortaplan” och sen haft ett helvete att lyckas fånga in honom när vi skulle hem.
Utställningar har varit ett kapitel för sig! Ni kan ju tänka er vad lätt det är att få rent en hund som är kletig av dregel + har lagt sig i sin uppkräkta mat! Och lättare blir det ju inte om det är blött och geggigt ute och utställningen är i ett ridhus med torv! Mycket papper, våtservetter och handdukar har det gått åt!
Har fått bunkrat upp med 5 – 6 bäddar/filtar om vi bara ska/skulle iväg en sväng. Eftersom allt blir sjöblött snabbt, så är det bara att byta ofta!
Vad många gånger jag har önskat att han mådde bra och kunde visa på andra ställen än här hemma, vilken glad, busig hund han egentligen är!
Det är såå mycket roligt som vi inte kunnat gjort pga av åksjukan och att den har satt sig på ”hjärnan” på honom! Han har blockerat sig när vi varit ute på roliga saker. Och varje gång jag lyckats komma igenom den blockeringen, så har han verkligen haft kul och visat lite av sitt sanna jag.
För att förstå lite vilka mängder han dreglar så har jag testat att väga honom innan vi åkt nånstans och sen när vi kommit hem. En bilresa på ca 3 – 4 mil, så har han minskat ca 1,5 kg, utan att kräkas! Det är nått enormt!
Gubben frågade mig en gång, om det inte känns konstigt att ha en hund som flyr ifrån mig när jag ska gå/åka nånstans? För med alla andra hundar genom åren har det varit tvärtom! De har varit helt hysteriska och vill med 😉
Smali går det inte att visa ”hans” ryggsäck när vi ska nånstans! Han tjatar hål i huvudet på mig 🙂 Mayos får jag smyga med pga att han börjar smacka med en gång!
Men det har gått åt rätt håll! Så idag kan han släppas på ett spår ca 15 min efter en biltur, om den inte varit för lång. Han kan ganska snabbt dricka vatten, även där om det inte varit en för lång tur.
När vi kommer hem, så återhämtar han sig snabbt! Förr tog det ca 5 – 6 tim innan han klarade dricka eller äta efter en biltur!
Jag har ett ”test”! När han klarar att äta en liten bit köttbulle, då är han på väg att pigga på sig! Många gånger har han inte klarat det alls när vi varit borta, men nu klarar han det från ca 15 min – 1 1/2 tim beroende på hur långt vi åkt! Längre sträckor = längre tid!
Vi har hittat ett sätt som verkar fungera ganska bra när vi ska iväg på tex utställningar!
Eftersom jag inte gör annat än att tvätta bäddar. Så har jag märkt att det funkar bäst om de nytvättade får ligga i soffan, biabäddarna osv och ta ”lukt” av allt inomhus. En vattenskål som legat i bilen vägrar han dricka ur = bilåkning! Så numer tar jag med en glassburk direkt ur skåpet när vi ska iväg! Den luktar inte ”bil” och då är det ok 🙂
Ca 2 tim innan vi ska in i ringen ska vi helst vara på plats! Då kan vi ta en promenad, han kan springa lös, springa av sig obehaget! Vi kan busa och slappa. Kan inte påstå att jag gillar det! För är utställningen långt undan och vi ska in tidigt i ringen, då får jag gå upp mitt i natten! Men funkar det, då är det bara att gilla läget om man vill ställa 🙂 Och han måste äta innan vi åker!
Och nu har vi kommit såpass långt att när jag tar bilnyckeln så gömmer han sig inte längre! Utan smackar, springer med ner till garaget, håller sig lite på avstånd. Men hoppar först in i bilen 🙂
Dreglar gör han, men det räcker att ha med sig 2 bäddar/filtar att byta med. Ibland behöver jag inte ens byta förrän jag kommer hem 🙂
Det finns hopp och om 1 år kanske jag har en torr, glad hund som jag släpper ut ur bilen. Även bilen kanske har blivit grundligt sanerad, så den inte lukta apa. Det lär kosta några 1000 lappar att få den grundligt rengjord 😉 Dörren till Mayos sida av buren kanske behöver bytas, för den rostar!
Som sagt! Mycket roligt har vi missat under året! Ibland har vi gått nått steg bakåt, men med små myrsteg är vi på väg åt rätt håll 🙂 Vi har ett MH inplanerat i höst! Beroende på hur snabbt han lyckas skaka av sig obehaget efter en bilresa, så får vi se om vi gör det eller väntar tills våren.
För är han låg av bilåkningen, då ”suger” han åt sig andra obehag också. Och jag vill ha en rättvis bild av honom! Fräck, nyfiken, lite fjompig ibland och glad 🙂
