Så har hon nu stigit av sin tron…

Immy Drottningen av Nystuga har fått somna in <3 Åldern kom ikapp till slut!



Immy kom in i våra liv då äldsta dottern Liv (Emelie på bilden) bestämt sig för att skaffa katt! Vi åkte och tittade på en kull ungar och Immy gick direkt fram till Liv! Kärlek vid första ögonkastet för båda <3



Vi fick äran att passa Immy emellanåt och det blev lite väl spännande ibland! På den tiden hade vi Schäfern Frazze och Bearded Collien Anton! Ingen av dom var vana katter och Anton avskydde verkligen katter!

Immy var en kavat liten dam och trodde gott om allt och alla! Kommer ihåg en gång då hon knallar ut, sätter sig emellan Frazze och Anton som stod på varsin sida av plattgången! Anton skulle mörda henne, Frazze försvarade och hon sitter lugnt kvar när jag rusade ut och avbröt bråket och fick tag på henne.

Gäsper & Immy!

Det blev en ohållbar situation till slut att vänja hundarna vid katten, sen for hon hem till Liv och nästa gång hon hälsade på så var det samma visa. Så jag kollade om det fanns nått kullsyskon till Immy kvar och det fanns det! Gäsper flyttade in 🙂

Min man gillade inte katter och var mindre glad när jag förslog (bönade och bad) att vi skulle skaffa en egen katt. Men Immy hade lindat honom runt sin tass och kravet var att vår unge skulle vara exakt som henne. Självklart sa jag och så blev det ju självklart inte! Men Gäsper visste hur han skulle hantera husse 😉

Immy började visa tydligt att lägenhet i stan, inte var nånting för henne efter att hon fått vara ute här! Hon visade stressbeteende som yttrade sig i väldigt noga pälsvård, inte ett hårstrå fick ligga fel. Hon tuttade på filtfransar och slickade bort all päls på magen. Då Liv skulle flytta till annan ort pga studier, så fick hon flytta hit! Tog inte länge innan pälsen var tillbaka på magen, man kunde rufsa om henne i pälsen utan att hon fick ”panik” att den låg fel och hon tuttade inte en enda gång mer i sitt liv.

Trodde aldrig det skulle bli ”katt” av henne! Ramlade ned från träd, även soffan! Låg mitt ute på gårdsplanen och ”smög” på fåglar, men svansen pekade upp som ett periskop, haha 🙂 Men vilken jägare det blev av henne!

Syskonen Bus ställde till med en hel del under uppväxten! De 3 hemmavarande ungarna hade sina rum på övervåningen och jag har nog aldrig hört så många svordomar över katter, haha 🙂

De var uppfinningsrika! Vet en gång när jag och gubben var ensamma hemma och det började spola på toan på övervåningen! Går upp och tittar, då står Gäsper och trycker på spolknappen. Stänger dörren och strax efter börjar det igen! Vad händer??? Då hade Immy öppnat toadörren och satt bredvid och tittade när Gäsper spolade för fullt. Vi stängde av vattnet sen 😉

Det är inte bara Hilma som gillat vatten! Ösregn och stora vattenpölar då visste man vart man hittade Immy!

Hon var förjäklig att öppna dörrar, både in och ut! Man har vaknat i ett iskallt hus några gånger innan man lärde sig låsa dörren om natten!

Det är få promenader Immy missat genom åren! Hon var makalös att hålla koll när man gick iväg! Var hon inte med från början, så sprang hon efter och kom ikapp!

Hon sprang även med hundarna intill sparken på sjön! 6 km travade hon lätt med 🙂

Immy älskade de flesta och barnbarnen särskilt…

Tror hon missade en enda picknick med barnbarnen! Det var Jossan som upptäckte det! Så det fick bli en extra när vi kom hem från skogen, då Immy måste få en bit bulle som vanligt 🙂

Kommer ihåg när Jossan hade med sig cykeln en gång och hon försökte få med hundarna ut på tur. De följde inte med utan mig, som vanligt! Men Immy sprang med, fram och tillbaka.

Hon och husse förde en kamp om hans säng i många år! Han ansåg att det var hans säng och där skulle ingen katt ligga. Så han flyttade på henne! Han hann knappt dra täcket över sig så var Immy där igen! Gång på gång! Vem vann? Immy såklart, haha 😉

Hon väckte mig aldrig som en normal katt genom att jama! Utan hon hoppade upp på gubbens nattygsbord, sprang över gaveln till mitt där hon pillade på saker. När jag schasade bort henne då kastade hon sig på rygg under sängen, drog sig i madrasserna, upp igen. Varv på varv! Reagerade man inte då, då hoppade hon upp på i fönstret, gick innanför rullgardinen och blomkrukorna for i golvet.

Fräck som bara den! Stal mat mm

Tänk vad många spår hon varit med och lagt åt hundarna genom åren! När vi hade 3 hundar så kunde hon först vara med och lägga 3 x 700 m + att det var en bra bit att gå emellan spåren. Sen var hon även med när var och en hund spårade. Hon gick många, många mil i sitt liv!

”Immim” uppfostrade och vårdade ett gäng valpar genom åren med vänlig men bestämd tass. Och älskad av alla hundar <3

För ca 3 år sedan när hennes bror Gäsper blev borta, så visade hon stressbeteende igen. Slickade bort all päls på magen och kliade sig mycket! Tanken på en ny lite kattkompis dök upp och jag tingade en ev unge av en fd granne. Men jag avbokade! Var så rädd att hon inte skulle gilla den nya situationen och få för sig att flytta!

Men så fick en bekants katt ungar och där fanns en liten sköldpadda i kullen. Jag föll som en fura! Berättade om rädslan av att inte Immy skulle gilla en ny kompis! Men efter alla valpar som hon tagit hand om, så borde ju inte en kattunge vara ett problem. Eller??? Vi gjorde upp att skulle det inte funka, så skulle ungen få flytta tillbaka!

Hilma flyttade in! Immy sjöng några arior i nån dag, sen var Hilma accepterad! Efter ca 3 dagar så hade hon slutat med sitt stressbeteende och gissa om jag drog en lättnadens suck 🙂

I somras så var Immy borta i 5 dygn! Max 1 dygn har hon varit borta förr! Vi lockade, letade i diken, gick skallgång, dag efter dag! Det var varmt! Ingen glömmer sommaren 2018 i första taget! Jag letade och grät, för jag var övertygad att nått hemskt hade hänt! Immy var normalt som en skugga och höll sig i närheten! Men var det riktigt varmt så kunde hon ligga sova under nått uthus tills det svalnade.

På 5:e dygnet kommer hon hem! Stel, rädd, tunn, törstig och hungrig! Hon gömde sig på de mest konstiga ställen i huset och det tog ett bra tag innan hon vågade sig ut utan sällskap igen. Hon hade grankåda både här och där, så troligen hade hon blivit uppskrämd i en gran och inte vågat sig ner.

De där dygnen tog hårt på henne! Hon åldrades ganska snabbt! Men lika fräck, social, tog byten på löpande band, busade med Hilma/hundar och hängde med barnbarnen nästan som vanligt!

Men jag fick mig en tankeställare! Händer nånting med Immy, då blir Hilma ensam och skulle hon vara lika duktig att ta hand om en nykomling? Jag trodde ju inte det! Men med facit i hand så blev Hilma den perfekta ”mamman” till Tindra och Immy tog ett steg tillbaka och blev en mys-mormor, men som även satte gränser.

Tindra flyttade in och blev accepterad av både hundar och katter på mindre än 5 min!

Den kvällen Immy hastigt blev dålig och lade sig på golvet, då hoppade Hilma ner till henne! Tvättade henne och lade sig bakom ryggen på Immy! Djur är så kloka <3

Det finns så många minnen som lätt kunde fylla en bok! Tex hon skulle dricka och tvätta sina leksaker i golvbrunnar! Skulle alltid ha det sista av min havregrynsvälling vid frukost! Gillade att åka bil, så ibland var hon med och handlade och nån gång med till slaktboden för att hämta älgkött! Bjöd in främmande katter! Men kunde även med sin litenhet, men pondus skrämma bort stora hankatter osv osv

Sov gott vår älskade Drottning! Du är saknad av många <3

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *