Går och funderar när jag är ute och går, vad mycket enklare livet blir för folk och fä med några enkla regler. Här är det i stort sett lika om man är 2 bent eller 4 bent, det är frihet under ansvar som gäller och det fungerar bra.
Tänker först och främst på hundarna, man ber om lov innan man äter, går över vägen, in och ut ur bilen mm.
När matte säjer ”efter kant”, då går man fint på vänster kanten.
Vänta, fungerar fint.
Bilen försöker vi lära in, det betyder att när jag säjer det så ska Smali skynda till mej och stanna på vä sida, fungerar riktigt bra. Frazze var suverän på detta, jag hann inte höra bilen innan han stod hos mej :-).
Frazze gick alltid lös, vart som helst, kopplade bara upp ibland om jag såg att nån verkade lite obekväm att se en stor schäfer lös. Målet är att göra samma sak med Smali, så nu har vi kommit såpass långt att han även går lös på ”stora vägen” med mycket trafik. Han är på god väg att bli min nya ”handväska” :-).
Har väl ett problem och det är koncentrationen när vi möter några med hund och flexikoppel (tror bara folk med ouppfostrade hundar använder detta koppel, men de är bra till kaniner). När kontakten är bra mellan mej och Smali så måste bara vovven i flexikopplet få hälsa och de bara släpper fram hunden, jag blir såå trött, man frågar faktiskt om lov. Axelsson tänk positivt, den dagen Smali skiter i vovven då har vi lyckats, ibland går det och då är jag så stolt :-).
TRÄNING GER FÄRDIGHET!
Den här bron har varit lite läskig för en del hundar genom åren.
Det brusar otäckt under bron och det är glest mellan plankorna.
Men det är bara att gilla läget, en snabb inspektion och sen var det bara att knalla över :-).