Den där känslan av uppgivenhet! Man sliter som ett djur, ser ljuset i tunneln, som lika snabbt släcks! Nån gång vänder det förhoppningsvis, men nu känns det allt bra tungt!
Då är det ju bra att man har ett gäng djur, som skingrar tankarna, på ett eller annat vis 😉
Zixten spårade efter rådjuren som varit här inatt! Ihärdig är han! 2,5 tim tog det innan han kom in och fick frukost. Sen var han lika snabbt ute och spårade igen 😉
Eftersom jag åker själv på utställningen, så måste jag ju ha nån slags ”förvarning” till den hund som inte är med mig i ringen. Fia kunde tänka sig att följa med, men jag vet att hon egentligen inte vill, så då får jag lösa det på nått vis. Det värsta är att bära allt själv! Nacken kommer säkerligen att protestera i början av nästa vecka. Men så kom jag på att jag har ju en canvasbur 🙂 Bär jag först in grejerna och hämtar hundarna sist, så borde det gå bra 😉
Plockade in den så hundarna skulle få inspektera den. Smali har använt den mycket som unghund. Men den gicks igenom noga 😉
Och Mayo tog sig en tupplur i den, så då är den väl godkänd 🙂
Idag hade jag hyrt det höj -och sänkbara badkaret, så Smali fick sig en välbehövlig dusch. Han var minst sagt skitig 😉
Innan vi for så satte jag Zixten och Mayo i hundgården. Kör in på gården när vi kommer hem och får tvärnita!
Ser en valp som är på helt fel ställe!
Hur i hela friden har han kommit ut??? Kollar haspen på hundhuset, låst! Har två haspar och ett boxlås på hundgårdsdörren, alla låsta! Han har inte grävt! Då finns bara ett svar! Han har hoppat/klättrat över 🙁
Nätet på det lägsta stället är minst 1,8 m högt! Ok! Om han hasar sig över staketet, för det är inte riktigt bra på ett ställe. Det är där de hoppar över! Nätet går som i en båge, pga av att marken lutar där, så det går inte att sträcka nätet. Så det blir som ett stort glapp emellan nät och rep. Men till helgen ska det åtgärdas med brädor!
Men hundgården! Jag har verkligen fått för mina synder 😉 Vilken tur att han stannade i trädgården och inte fick för sig att leta efter oss.
Det är tyvärr allt för sällan som jag delar på hundarna nån längre stund. Oftast blir det när vi spårar och nån kortare tur. Men idag passade jag och Mayo på att ta oss en längre tur, eftersom Smali skulle torka. Och han överraskade mig flera gånger.
Han har kommit in i det som jag kallar ”fjompåldern”. Då kan det mesta vara farligt, men eftersom han är en tonåring, så kan man även försöka vara kaxigare än vad man är 😉
Han har länge tyckt att det har varit jobbigt att bli utskälld från två olika håll samtidigt, när vi ska gå ut och gå. Förståeligt! Men det är nånting man måste lära sig! Han brukar förbereda sig lite innan vi går förbi, små studdsar i slakt koppel, en svans som man skulle kunna tro tillhörde en spets, rest ragg så han ser ut som nån blandning av hyena och Rhodesian ridgeback. Jag gör som alltid, har honom på vänster sida i slakt koppel och går avslappnat och lugnt framåt. Och talar om att de där bryr vi oss inte om!
Idag gjorde han likadant som mig. Är väl ingen idè att lägga ner nån energi på dom där 🙂 En annan sak som gjorde mig helt överlycklig! Var att när jag tog fram kopplet, Smali och Zixten började gnälla för de trodde de skulle få följa med. Då knallar Mayo fram till mig, svansen går som en propeller och han vill med 🙂 Det hade han inte gjort för nån dag sen, för i hans värld innebär koppel bilåkning.
Han brukar även smacka några gånger när man närmar sig garaget, ingenting idag! Det var det första jag reagerade på 🙂
Här möter man sällan någon hund när man är ute och går. De som man ”träffar” springer inom staketen eller sitter i hundgård. Och jag håller mig nästan alltid i skogen, eller på vägar där jag inte möter nån. Även vid hundmöten, men bara första hunden man möter, om man är på stan eller liknande, ska han resa ragg och fjompa sig, sen är det bra, då skiter han i de övriga vi möter! Men idag mötte vi faktiskt en hund och han tittade bara på den, inget mer 🙂 Den verkade vilja något annat än matte, om man ska höra till ljudet 😉
I och med åksjukan, så gillar han inte bilar. Men de brydde han sig knappt om heller. Vi bor i ändan av en raksträcka och det är sällan nån kommer under 100 km/h. T o m en annan tycker det är otäckt ibland. Men det kom en trailer med blinkande ljus, inte en reaktion, bara knallar på 🙂
Min ”lilla” valp fick för sig redan vid 4,5 mån ålder att han skulle lyfta på benet och kissa. Sådär har det varit dagligen. Den första veckan bara vid kvällskissen. Nu är det i stort sett var gång. Tror inte jag har haft nån valp som varit så tidig med att lyfta benet, medvetet!
Tanken med promenaden var att jag skulle få rensa huvudet och bara knalla runt utan mål. Ingen leksak eller smaskigt godis var med. Min lille vän har ett ”något” för stort vilt intresse enl mig. Och nu fick vi verkligen träna inkallning och få honom att skita i alla rådjur 😉
Mayo har fått vittring på några rådjur!
Och det fick han många gånger! Men varje gång kunde jag bryta och han kom i full galopp varje gång, fastän han var ganska långt ifrån mig ibland. Mycket jubel och beröm + nån torr godis som jag hittade i fickan! Så duktig 🙂
Sorkjakt fick han hålla på med och det var så kul!
Jag blev så glad över alla framsteg som hänt bara på nån dag. Det visar ju att det bara är att köra på med det man tror på 🙂 När vi ändå var i farten, så tränade vi på att trava och vilket steg han har! Jag tränade också på att ställa upp honom och stå still. Så duktig 🙂 Jag testade även när han sprang lös på åkrarna, att stanna honom när han var en bit ifrån mig. Har jag aldrig provat förr! Men han gjorde även det. Underbara rymmar bäbis <3
Det som började som en riktig skitdag, blev verkligen helt ok! Tack vare Mayo 🙂
Han är helt klart annorlunda mot andra valpar har varit. Andra valpar jag haft, har jag visat hur jag vill att de ska göra! Går inte med Mayo! Han tittar på mig som om jag vore en idiot 😉 Utan han måste få komma på själv vad jag vill, då sitter det som en smäck 🙂 Han tar för sig, är självständig, men ändå förig. Fjompig i vissa situationer och de varierar. Inte så konstigt, han är i den åldern nu. Jag måste tänka på ett helt annat sätt mot vad jag har gjort förut, det är en utmaning, men så kul. Vi kommer att ha mycket roligt i många år framöver och vi ska ta det lugnt 🙂
Immy och Mayo hjälper till med hönsen 😉