Vad ska jag börja med? Vi tar det från börja, enklast så 😉
Var till veterinären igår med Iko och hans trampdynor. Höll tummarna för att få en bra veterinär och det fick vi. Dina som hon heter har jag haft förr, jättebra!
Iko var något ”markbunden” när vi gick in i väntrummet 😉 Men han slappnade av ganska mycket, det trodde jag inte, tom låg ner och studerade allt som hände runt omkring oss. Gick upp ibland och kikade var alla ljud kom ifrån 🙂 Enda gången det blev lite jobbigt var när en schäfer hane kom in, morrade och kollade stint på Iko.
Jag talade om för Dina att Iko blivit rejält skrämd, men det går sakta åt rätt håll. Sa att hon fick ge honom lugnande om det behövdes. Hon satte sig på huk på andra sidan undersökningsbordet och tog ingen notis om Iko, jag berättade varför vi var där. Iko brydde sig inte om henne mer än att hon skulle ha puss 🙂
Han hoppade upp på bordet utan nånting och stod snällt och tittade på allt som rörde sig utanför fönstret. Han hade typiska jakthunds tassar, det konstiga var att de hundar som får så, sitter i stort sett dygnet runt i en hundgård. Sen när jaktsäsongen drar igång, då springer de som bara den och tassarna håller inte, för de är inte tränade för detta. Med Iko är det ju tvärtom, mycket motion och håller igång, med råge 🙂
Talade om vilken fart & fläkt det är på honom. och hon sa att han måste ha sprungit enormt fort och typ tvärnitat på ett hårdare underlag. Förvånar mig inte alls! Han har full speed ifrån första steget och sen vänder på en 50 öring och det finns många stora stenblock i skogen. Han fick i varje fall nånting att smörja på tassarna och han skulle vara som ny inom några veckor 🙂
När vi ändå var där så passade jag på 😉 Han rapar mycket, har alltid gjort. Men hon sa att om han hade varit mager, matvägrat, varit hängig mm, då hade det funnits en orsak. Alltså ok! Sen kliar rumpan emellanåt. Iko kollar genom fönstret och hon kollar analsäckar, enda reaktionen var att hon fick ett gäng pussar 🙂 Även den änden ok! När vi ändå hade åkt 8 mil så fick hon kolla om det fanns nån liten antydan till ”stenar” icke! Soptomt 🙁
Fick mycket beröm för Iko, från henne och även andra. Han skötte sig så bra, det går verkligen framåt. Han börjar äntligen förstå att alla vill honom inte illa. Är såå stolt över min ”lill plutt” 🙂 Hon tyckte han var så välmusklad och fin, vet jag väl 😉 Han vägde hela 26,5 kg, lite skillnad mot storebrors ca 40 kg vid samma ålder. Men talesättet är ju; Liten men naggande god! Och det stämmer perfekt 🙂
Eftersom vi ska fortsätta som vi gjort hitintills. Dvs Iko får bara vara på mjukt underlag tills han läkt ihop. Då är det bra att han har 2 lekkompisar att härja med 🙂
Den enda rätta tekniken för att få en vit dåre på fall enl Zixten är; att bita dem i benen, har funkat i minst 2 år = ett vinnande koncept 🙂
När vi satt i väntrummet och väntar på receptet och att Dina ska fylla i vacc, då ropar Eva som jobbar där på mig. Kan inte du ta hand om en jätte trevlig honkatt på 4,5 år, hon är en duktig råttjägare, fullt frisk och kastrerad. Nej! Ingen mer katt. Då berättar hon att en farbror haft Skrållan som kattan heter och de har bott utanför stan. Nu har farbrorn blivit dålig och måste flytta som jag fattade det, till ett annat boende och fick inte ta med sig sin älskade Skrållan. De hade försökt omplacera henne en längre tid men utan resultat.
Tom en dåre som jag hör det sunda förnuftet skriker NEJ! Ingen mer katt! Jaha! Och vad säger käften? Jo! Kan jag få titta på henne?
De hade redan sövt henne och Eva hann skrika att ge inte sprutan än! Ingemarie kanske tar med henne. Skrållan var en kopia av Gäsper, de kunde ha varit tvillingar. Ok! Jag ringer gubben, om han mot förmodan går med på ännu en invånare i mitt/vårt zoo. Berättade hur det låg till och i andra änden av ”luren” hör jag bara ett nej! Du hinner inte med mer och du kan inte rädda alla här i världen! Det var inte kul att vara den ”mördaren” kan jag ju säga 🙁
Men när jag hade rannsakat mig från dåligt samvete och började tänka förnuftigt igen. Då kom jag på att om stackars Skrållan fått komma hit, så hade hon fått en mycket dålig start. Hon var sövd, jag jobbade, kunde ju inte låta henne vakna ensam här.Iof så var Henke & Fia hemma, men jag tror inte de skulle vilja ha haft det ansvaret. Hon var inte van hundar, hur skulle Immy & Gäsper reagerat? Och jag är bara ledig onsdag, lör + sön. Hon fick det nog bäst där hon hamnade ändå, men stackars farbrorn 🙁
Får avsluta med en solskens historia som veterinären berättade när jag frågade hur man blir av med dessa förbannade älgflugor. Förresten hon trodde Frontline kunde fungera 🙂
Jo! Hon blev kallad ut till en gård. Det hade fötts en kalv för x antal veckor sedan. När kalven var nån vecka så försvann den och kon. Mamma ko hittades efter ett tag, men kalven var borta. Den var så liten, så det fanns inte en chans att den skulle överleva utan att få dia sin mor. Efter några veckor, vet inte hur många, då hittas kalven. Förhållandevis pigg, men mager och full i älgflugor. Hur kunde den ha överlevt flera veckor i skogen? Jo! En älg tog hand om den 🙂 Visst är naturen underbar och historien är helt sann 🙂 Och kalven mår helt förträffligt.
Fia fortfarande lite feber och är kvar här hemma. Henke blev akut rastlös och längtade hem till Uppsala, så han for imorse 🙂