Monthly Archives: november 2012

Gillar inte…

Den där känslan av uppgivenhet! Man sliter som ett djur, ser ljuset i tunneln, som lika snabbt släcks! Nån gång vänder det förhoppningsvis, men nu känns det allt bra tungt!

Då är det ju bra att man har ett gäng djur, som skingrar tankarna, på ett eller annat vis 😉

Zixten spårade efter rådjuren som varit här inatt! Ihärdig är han! 2,5 tim tog det innan han kom in och fick frukost. Sen var han lika snabbt ute och spårade igen 😉

Eftersom jag åker själv på utställningen, så måste jag ju ha nån slags ”förvarning” till den hund som inte är med mig i ringen. Fia kunde tänka sig att följa med, men jag vet att hon egentligen inte vill, så då får jag lösa det på nått vis. Det värsta är att bära allt själv! Nacken kommer säkerligen att protestera i början av nästa vecka. Men så kom jag på att jag har ju en canvasbur 🙂 Bär jag först in grejerna och hämtar hundarna sist, så borde det gå bra 😉

Plockade in den så hundarna skulle få inspektera den. Smali har använt den mycket som unghund. Men den gicks igenom noga 😉

Och Mayo tog sig en tupplur i den, så då är den väl godkänd 🙂

Idag hade jag hyrt det höj -och sänkbara badkaret, så Smali fick sig en välbehövlig dusch. Han var minst sagt skitig 😉

Innan vi for så satte jag Zixten och Mayo i hundgården. Kör in på gården när vi kommer hem och får tvärnita!

Ser en valp som är på helt fel ställe!

Hur i hela friden har han kommit ut??? Kollar haspen på hundhuset, låst! Har två haspar och ett boxlås på hundgårdsdörren, alla låsta! Han har inte grävt! Då finns bara ett svar! Han har hoppat/klättrat över 🙁

Nätet på det lägsta stället är minst 1,8 m högt! Ok! Om han hasar sig över staketet, för det är inte riktigt bra på ett ställe. Det är där de hoppar över! Nätet går som i en båge, pga av att marken lutar där, så det går inte att sträcka nätet. Så det blir som ett stort glapp emellan nät och rep. Men till helgen ska det åtgärdas med brädor!

Men hundgården! Jag har verkligen fått för mina synder 😉 Vilken tur att han stannade i trädgården och inte fick för sig att leta efter oss.

Det är tyvärr allt för sällan som jag delar på hundarna nån längre stund. Oftast blir det när vi spårar och nån kortare tur. Men idag passade jag och Mayo på att ta oss en längre tur, eftersom Smali skulle torka. Och han överraskade mig flera gånger.

Han har kommit in i det som jag kallar ”fjompåldern”. Då kan det mesta vara farligt, men eftersom han är en tonåring, så kan man även försöka vara kaxigare än vad man är 😉

Han har länge tyckt att det har varit jobbigt att bli utskälld från två olika håll samtidigt, när vi ska gå ut och gå. Förståeligt! Men det är nånting man måste lära sig! Han brukar förbereda sig lite innan vi går förbi, små studdsar i slakt koppel, en svans som man skulle kunna tro tillhörde en spets, rest ragg så han ser ut som nån blandning av hyena och Rhodesian ridgeback. Jag gör som alltid, har honom  på vänster sida i slakt koppel och går avslappnat och lugnt framåt. Och talar om att de där bryr vi oss inte om!

Idag gjorde han likadant som mig. Är väl ingen idè att lägga ner nån energi på dom där 🙂 En annan sak som gjorde mig helt överlycklig! Var att när jag tog fram kopplet, Smali och Zixten började gnälla för de trodde de skulle få följa med. Då knallar Mayo fram till mig, svansen går som en propeller och han vill med 🙂 Det hade han inte gjort för nån dag sen, för i hans värld innebär koppel bilåkning.

Han brukar även smacka några gånger när man närmar sig garaget, ingenting idag! Det var det första jag reagerade på 🙂

Här möter man sällan någon hund när man är ute och går. De som man ”träffar” springer inom staketen eller sitter i hundgård. Och jag håller mig nästan alltid i skogen, eller på vägar där jag inte möter nån.  Även vid hundmöten, men bara första hunden man möter, om man är på stan eller liknande, ska han resa ragg och fjompa sig, sen är det bra, då skiter han i de övriga vi möter! Men idag mötte vi faktiskt en hund och han tittade bara på den, inget mer 🙂 Den verkade vilja något annat än matte, om man ska höra till ljudet 😉

I och med åksjukan, så gillar han inte bilar. Men de brydde han sig knappt om heller. Vi bor i ändan av en raksträcka och det är sällan nån kommer under 100 km/h. T o m en annan tycker det är otäckt ibland. Men det kom en trailer med blinkande ljus, inte en reaktion, bara knallar på 🙂

Min ”lilla” valp fick för sig redan vid 4,5 mån ålder att han skulle lyfta på benet och kissa. Sådär har det varit dagligen. Den första veckan bara vid kvällskissen. Nu är det i stort sett var gång. Tror inte jag har haft nån valp som varit så tidig med att lyfta benet, medvetet!

Tanken med promenaden var att jag skulle få rensa huvudet och bara knalla runt utan mål. Ingen leksak eller smaskigt godis var med. Min lille vän har ett ”något” för stort vilt intresse enl mig. Och nu fick vi verkligen träna inkallning och få honom att skita i alla rådjur 😉

Mayo har fått vittring på några rådjur!

Och det fick han många gånger! Men varje gång kunde jag bryta och han kom i full galopp varje gång, fastän han var ganska långt ifrån mig ibland. Mycket jubel och beröm + nån torr godis som jag hittade i fickan! Så duktig 🙂

Sorkjakt fick han hålla på med och det var så kul!

Jag blev så glad över alla framsteg som hänt bara på nån dag. Det visar ju att det bara är att köra på med det man tror på 🙂 När vi ändå var i farten, så tränade vi på att trava och vilket steg han har! Jag tränade också på att ställa upp honom och stå still. Så duktig 🙂 Jag testade även när han sprang lös på åkrarna, att stanna honom när han var en bit ifrån mig. Har jag aldrig provat förr! Men han gjorde även det. Underbara rymmar bäbis <3

Det som började som en riktig skitdag, blev verkligen helt ok! Tack vare Mayo 🙂

Han är helt klart annorlunda mot andra valpar har varit. Andra valpar jag haft, har jag visat hur jag vill att de ska göra! Går inte med Mayo! Han tittar på mig som om jag vore en idiot 😉 Utan han måste få komma på själv vad jag vill, då sitter det som en smäck 🙂 Han tar för sig, är självständig, men ändå förig. Fjompig i vissa situationer och de varierar. Inte så konstigt, han är i den åldern nu. Jag måste tänka på ett helt annat sätt mot vad jag har gjort förut, det är en utmaning, men så kul. Vi kommer att ha mycket roligt i många år framöver och vi ska ta det lugnt 🙂

Immy och Mayo hjälper till med hönsen 😉

 

Ojdå! IGEN?

Begriper inte det här? I och för sig, så pratar inte jag och Maria så ofta med varandra. Men oj vad timmarna går fort 😉 Vi har ALLTID såå mycket att prata om, allt mellan himmel & jord. Och jag tror faktiskt inte det skulle vara nån skillnad om vi bodde närmsta grannar och umgicks dagligen 😉 Nog tur att vi inte gör det! Man hör djupa suckar från båda våra familjer när vi berättar vem vi pratar med, haha 😉

Enl mitt schema på jobbet, så är jag ledig i hela 5 dagar! Men tittar man i min almanacka, så är det fullt! Märkligt det där! Hade föredragit det första 😉

Har varit till Sunne på utvecklingssamtal med Fia och hennes mentor. Det avlöpte väl, som vanligt 🙂 Men väglaget var minst sagt spännande! Ösregn hela dagen igår och idag minusgrader. Mötte sandbilen, så det var betydligt bättre på hemvägen. Tur att man har det jobb man har, hemtjänsten, då måste man fram i vilket väglag som helt. Det ger bra träning och man är aldrig rädd 🙂

Visst är det vackert? Var tvungen att stanna till vid sjön Treen på vägen hem och ta en bild.

Man blir som en helt ny människa bara solen tittar fram! Trots skitiga golv, som syns ännu bättre då. Så mår man så mycket bättre. Härligt att slippa regnhatt och regnställ när man ska ut 🙂

Mayo & Smali kollar snabbt in hundarna hos grannarna!

Sen är det full ös igen 🙂

Mycket vatten är det!

Mayo njuter av att få sträcka ut och få rasa av sig ”lite” energi 🙂

 

Trött på gegga!

Har fått fler förfrågningar ang spår! Så nu har jag gjort en egen sida för det här på bloggen. Det är under ”fliken/sidan” SPÅR.

Jag njöt verkligen de dagarna de var minusgrader och snö. För då var det även rent inomhus. Gillar när det är rent och inte en massa saker ligger framme. Jag överlever helt klart ”lite skit i hörnen”! Men nu är det inte kul 🙁

Ibland önskar jag att jag hade ett sk hundrum, då kunde hundarna ligga där på tork. Men tror det skulle bli väldigt sparsamt använt. De har en stor hundgård med tillhörande hundhus, där skulle de också kunna vara. Men jag klarar inte av att stänga ute mina hundar från oss andra. Iof så skulle jag kunna låta dem vara ute bara nån gång under dagen, för då drar de ju inte in så mycket skit! Tycker det liksom hör till när vi bor som vi gör, att de kan välja om de vill vara inne eller ute. SUCK!!! Bara att fortsatta skura golv för jämnan 😉

Fick ett par Foppaskor av pappa igår, de kommer väl till pass! För jag brukar dela ut skor till besökare när vi har det här väglaget 😉

Man har anpassat sig hur man lever och vad man har för saker, när man har hund. Skinnsoffa är ett måste, när man låter hundarna ligga i den. Bara att torka av! Vit morgonrock var smart när hundarna fäller, inte nu 😉

Trasmattor, billiga sådana! Ingen idè att köpa dyra mattor som man tvättar i sönder. Eller som här, de senaste valparna har dragit ”trådar” ur dem. Blir nya, billiga när Mayo vuxit upp 🙂 Bra om man kan variera färg efter årstid! Nu vid den här årstiden är de gråa i olika nyanser, perfekt under geggperioden, som iof varat snart 1 år. Men tassavtrycken smälter bättre in i grått 😉

Ytterdörren är just nu väldigt skitig! Kan det bero på valpen som öppnar dörren och går in?

Hallen är hundanpassad! Grått golv och bröstpanel 😉 Mer lätt att hålla skiten undan, ingen förstörd tapet. Det vill jag ha i köket också 🙂

Min lilla linslus visar sina fina tassavtryck 😉

Igår sköt jaktlaget fullt, så nu är älgjakten klar för i år! Jag har fått fler klövar och i mitten av veckan ska vi hämta köttet. Jenni åkte hem till Ekshärad idag och plockade med lillasyster Fia, för att släppa av i Sunne. Så nu är vi ”barnfria” igen. Fia & Jenni gav sin far en fin present! Presenten var att de skulle åka hem till sitt, så det blev lugn & ro här hemma, haha 😉 Härliga ungar <3

Mayos kvällsritual är att ”bädda” köksmattan! När det är gjort, då lägger han sig vid min stol eller i bädden. Förstår inte riktigt vitsen med det hela 😉

Nästa söndag ska vi på utställning i Karlstad! Och jag undrar hur i hela friden ska jag lyckas hålla Smali ren tills dess??? Duschar honom så sent jag kan, på tisdag. Men han kommer säkerligen att se ut som ett ”pälsmonster” och förhoppningsvis renare än vad han är nu ;-)Tackar högre makter att Mayo kan duschas kvällen innan, eftersom Smali använder honom som fotboll.

Fick tips om att ge Mayo pepparkakor mot åksjukan! Det är Ingefäran i dem som gör susen. Testade! Och ingen av hundarna ville ha pepparkakor 🙁 De är ju vana att få sin mat, tuggben + lite hundgodis. Men inte kakor och annat, så detta gick inte hem! Så nu ska jag köpa Ingefäratabletter och ge honom. Har undvikit att ha med Zixten ”med de höga förväntningarna” i bilen, trodde hans gnäll, yl och skrik skulle stressa Mayo. Men kanske det gör motsatt verkan? Mayo ”glömmer” kanske bort vad hemskt det är att åka bil, om det knäppa taxen är med? Måste testas 🙂

Tänk om vi kunde få ordning på bilåkningen innan helgen, eller bryta mönstret! Så jag slipper åka långt innan jag ska in i ringen, för att tvätta och sen torka Mayo! Vi får träna och äta tabletter under veckan 🙂 Men jag tror faktiskt mest på att Zixten kommer att förvilla honom med sitt oväsen 😉

Smali vägde knappt 25 kg vid 6 mån ålder. Nu som vuxen väger han 45 kg, när han är i fin form. Mayo vägdes igår, han är inte fyllda 6 mån än och vägde 26,5 kg!!! Vad ska det bli av denna bäbis? Hoppas vågen stannar på  ca 40 kg, när han är vuxen 🙂

Blev en stund över!

Här har det gått i ett! Begriper inte vart tiden tar vägen! Vintern har varit här, men vände, tyvärr ganska snabbt! Men det var härligt att få in rena hundar nån dag i varje fall 😉

Gissa om det var några som var överlyckliga att få busa i snön!

Zixten däremot, ägnade sig som vanligt, åt att spåra de rådjur som varit här under natten 😉

Som sagt! De hade så kul 🙂

Jossan är helt begeistrad i de vita, finns inget roligare än dom. Försökte få till en gruppbild av dem, det var inte lätt! Om hundarna mot förmodan tittar åt rätt håll, så kan man ge sig den på, att nån rör lite på sig ändå. Mayo var på väg till Jossan, för hon är kul, Jossan ska pilla på hundarna osv 😉

Men till slut så hamnade de på rätt bild, men som sagt, få av dem var stilla!

Fredag var det dags för älgjakt igen. Gubben, Jenni och Linda skulle jaga. Fia vara barnvakt åt Jossan och jag jobbade. Efter jobbet for jag efter Blaze, så även han fick vara här, Garpur & Laukur gav jag lunch. Hade tänkt ta mig en promenad med Jossan och hundarna, men hon somnade innan vi hann ut.

Patrik dök upp, även de andra började droppa in efter jakten. Så efter mat, prat och ”lekfarbrorn” Patrik underhöll hundarna. Så var vi alla ganska slut efter en intensiv dag. Den enda som var pigg, var Linda & Patriks kattunge Pepsi, som var full av energi när de kom hem 😉

Smali och Mayo fick var sitt personspår. Smalis 400 m, 4 vinklar, 4 pinnar. Det gick på åkern och avslutades i skogen. Mayos blev 350 m, 3 vinklar, 3 pinnar, det gick över en massa ris, över ett dike, åkern, björkdunge och avslutades utanför vårt staket.

Passade på att åka och handla medan spåren ”låg till sig”! Träffade pappa och följde med honom hem en sväng. När jag kom hem, så var Linda, Jossan & Blaze här. Jossan skulle upp till slaktboden och titta på älgen som morfar skjutit.

Skyndade mig ut för att spåra innan det blev mörkt och först ut var Mayo! Jag blir bara mer och mer imponerad av denna ”naturbegåvning” till spår hund och plockande av pinnar, som jag inte lärt honom 🙂

När jag var på väg till spårstarten så träffade jag grannarna Maria & Gustav. Pratade ett tag, medan jag gjorde det, så satte jag på Mayo selen. Nosen i backen på en gång och han letade upp spårstarten på en gång.

Jag har ett minne lika stort som en dammråtta, när det gäller vart jag lagt pinnarna, är hopplös 😉

Men Mayo plockar upp dem han <3

Behöver väl inte tala om hur det gick egentligen! Klockrent som vanligt! Helt otrolig! Han har ett annat driv när han går personspår. Kan det bero på pinnarna som ligger i spåret, som gör matte så himla glad när de plockas?

Min fina, duktiga bäbis 🙂

Som spårslut lade jag favoritleksaken och på den sista pinnen. Skulle bli intressant att se hur han gjorde? Men han plockade pinnen, sen blev det bus med leksaken. Jämnt som jag hade hoppats på 🙂

Linda & Patrik har försökt på olika vis att få Blaze att använda sin nos. Men man skulle kunna tro att han är en vinthund. Använder hellre syn än luktsinne. Han har fått till det där med godissök. Blodspår, som luktar speciellt, funkade inte alls/dåligt! Men nu undrade hon om vi skulle testa igen! Han fick ta Mayos spår, pga att det spårslutet var vid staketet och det var lätt att lägga en belöning där, utan att trampa i spåret. Han är bollidiot, så belöningen var enkel 😉

Han tog spåret direkt!

Första vinkeln var över diket! Han gick rakt fram, men kom snabbt på att han skulle över. Duktig kille!

Han tog vinklarna, spårade bra, men hade lite ”utflykter” längs vägen. Var ju tvungen att markera lite här och där, sen var han på spåret igen, haha! Svansen har gått som en propeller och lyckan var gjord, när han hittade en boll och dessutom fick busa med den och enormt mycket beröm från mig. Han var totalt vrickad, så glad 🙂

Vi vet inte om han har spårat förr! Verkar inte så, eftersom det inte funkat förut! Men vid lite drygt 6 års ålder, så trillade polletten ner och jisses va kul det var 😉 Detta får vi göra om!

Smali höll på att explodera innan det var hans tur 😉 I väg kom han och pinnar plockades på löpande band <3

Gick ”klockrent” inga tveksamheter alls och när han lämnat sista pinnen, så kastade jag iväg hans älskade burk. Och den var full i skinka, lyckan var gjord 🙂

Zixten var sist ut! Även han fick gå Mayos spår pga lätt att lägga slutbelöningen på andra sidan staketet 😉 Det här blev väldigt intressant! För Zixten spårade i spårkärnan där Mayo gått, men var tvungen att pinka där Blaze gjorde det, sen på spåret igen. Här går det undan vill jag lova 😉 Inte lätt att fota över huvudtaget när man spårar, men Zixten fastnar inte ens på bild, haha! Även Zixten var otroligt duktig och korven i slutet var ok 🙂

Fyra nöjda gossar borde det vara, tre av dem sussar gott i varje fall <3

Nu är det klart! Zixten ska gå sitt anlagsprov 27 nov. Hoppas han inte har för bråttom, men han borde fixa det 🙂

I Mayos spårslut, så träffade vi även på en hög med höns! Han visade stolt upp sin boll med svans 😉

När allt spårande var slut och jag släppte ut hela högen med hundar. Då tyckte Mayo att han skulle spåra att varv till, fast bakspåra! Slänger sig över staketet och drar iväg med nosen i backen! Gillades inte av matte!

Skitunge!

 

Viltspår/blodspår!

Har under den senaste tiden fått en hel del frågor ang viltspår/blodspår. Så jag skriver om det här, så jag inte tar för stor plats på andra ställen. Har en viss förmåga att skriva långt 😉

För det första så är jag självlärd. Men nu har jag ju gått en viltspårkurs med Mayo och jag har nog gjort ungefär lika som vi gjorde där 🙂

Hundens ålder tror jag inte har nån större betydelse. Har börjat med både vuxna och nu Mayo som väldigt liten valp.

Det som behövs är:

Snitslar: Sätt fast tex plastband som syns väl, på klädnypor. Lätt att sätta upp och ta ner.

Blod: Nötblod finns att köpa i mataffären. Om det inte finns i frysdisken, fråga i charken.

Klöv: Fås från nått jaktlag/jägare.

En flaska att bloda med, tex en vanlig 1/2 l petflaska, som man gör hål i korken på. Fick ett bra tips på kursen, att klippa av ändarna på en topz och stoppa ner i hålet. Blir mindre kletigt då 😉

Spårsele/halsband och en 10 m spårlina. Jag har satt en tejpbit 5 m från karbinhaken, då är det lätt att veta vart man ska hålla linan.

De första spåren ska vara enkla, hunden ska lyckas! Sen eftersom gör man dem svårare. För hundar vill ha en utmaning, blir det för enkelt, då fuskas det 😉

Fick lära mig på kursen att man behöver inte dra klöven efter sig till att börja med, om man inte vill. Den hinner inte avge nån större mer doft under den ”korta” tid spåren ligger till sig. Utan man lägger den i spårslutet. Det är först när man lägger öppenklasspår och har återgångar som den dras med.

De första spåren är raka, ca 30 – 50 m. Bloda rikligt i spårstarten, jag brukar bloda typ vartannat steg jag tar, snitsla ganska tätt till att börja med, så man ser hur hunden spårar. Och klöven som avslut! Jag lägger alltid de första spåren i skogen, där är det mer vindstilla och den fuktiga marken håller doften kvar. De får ligga 1 – 2 tim.

En del hundar dundrar fram i spåret och vet nog inte riktigt vad de sysslar med, förutom att det luktar kanon och är kul 😉 Andra kan vara helt tvärtom! Tycker blodlukten och klöven är otroligt äckliga/otäcka! Sen finns det alla varianter där emellan.

Själv har jag tre olika varianter:

Zixten: Här är det fullt ös! Hinner inte ens säga sök spår, för han har redan hittat spårstarten och är iväg. Han studsar fram i skogen, men gör sällan fel. Har lyckats få ner tempot på senare tid.

Smali: Inväntar kommando och spårar noga, om det inte är för lätt, då slarvar han. Har ett bra tempo!

Mayo: Nu är ju inte han mer än 5,5 mån. Men är en dröm att spåra med. MYCKET spårnoga. Går i regel väldigt sakta i början, men sen spårar han i ett nästintill perfekt tempo 🙂 Ska bli kul att följa honom.

Som sagt, raka spår och snåla inte på blodet de första spåren. Mycket beröm när klöven hittas och lek med den. En del hundar behöver uppmuntran i spåret, andra inte.

När de här korta spåren blir enkla och det gör de snabbt. Då börjar man lägga in vinklar och förlänger spåren. Ju duktigare hunden blir, desto svårare spår och längre liggtider. Man kan lägga hur som helst, bara fantasin sätter stopp för det 😉

De svåraste spåren går över bergknallar, torrt och varmt ute, ljung tex avger en stark doft. Mjukt och fuktigt underlag ”konserverar” doften och det är lättare för hunden att spåra. Medan när det är torrt och varmt, så dunstar den.

Mayo är såpass duktig redan. Så ett av hans spår kan se ut som så här: 600 m långt, 4 vinklar, bloduppehåll, i skogen, över en åker, ett brett dike, över en väg och sen in i skogen igen. Liggtid ca 2 – 4 tim och ca 2 dl blod. Ibland blandar jag ut det med lite vatten, ibland inte.

Hundarna verkligen älskar det här. De får använda sitt otroliga luktsinne och vi har kul ihop 🙂 När man ser att det mesta funkar, man har lärt sig ”läsa” sin hund, även lärt sig lita på den. För ju duktigare hunden blir, ju färre snitslar används. Och då måste man lita på dem, de har nosen, vi bara följer 🙂 Man ska sträva efter att hunden spårar i ett lugnt tempo! Både hund och förare ska klara spåra långa spår. Har man då en hund som har bråttom, då tar båda slut ganska snabbt.

Först och främst viltspårar jag med hundarna för att det är ju så himla kul, när de lyckas med det ena svåra spåret efter det andra 🙂 Men jag vill gärna ha ett ”kvitto” på att jag gjort rätt!

Och då är det ju kul att gå ett anlagsprov. I Sverige är det som så, att man kontaktar en viltspårdomare, gör upp tid och plats för vart man ska gå provet. Sen ”betygsätter” domaren spårningen och man får godkänt eller inte!

Man kan inte tävla i öppetspår om hunden inte fått godkänt på anlagsprovet. Man gör lika här, bokar tid och plats med en domare och han ”betygsätter” spårningen.  Vid tre 1:a pris och av minst två olika domare har dömt, så blir hunden SE VCH, dvs Svensk Viltspårchampion.

Proven ser olika ut!

Anlagsprovet är på 600 m, spårstarten är markerad, 4 vinklar, ett bloduppehåll på 15 m. Liggtiden är 5 tim och hunden ska lösa det på högst 30 min. Inget skottprov.

Öppenklassprov: Även här 600 m, men där är en markerad sökruta på 25 x 25 m, som hunden ska hitta spårstarten. 4 vinklar, liggtiden är 12 -24 tim, oftast nattgamla. Ett bloduppehåll 15 m på en raksträcka, ett bloduppehåll på 10 m i en vinkel. I en annan vinkel bloduppehåll i 10 m, efter återgång på 15 m utan blodning. En återgång är i en vinkel, dvs spårläggaren går rakt fram i vinkeln i 15 m, tar ett steg åt sidan, går tillbaka och och sen börjar bloda igen. Här kan en del hundar tappa bort sig, så det är det bra att träna mycket på. I öppenklass är det skottprov med. Hunden ska ha klarat spåret på högst 45 min.

Det är lite nya regler, men ca 2 dl blod används i båda klasserna. Spårproven  går ofta i blandskog, över kärr och diken. Det är hundens spårförmåga, självständighet och arbetssätt som betygssätts. I Sverige och Norge så uppskattar domarna att man uppmuntrar och berömmer hundarna under proven. I Finland är det tvärtom!

Har man nu fått ännu mer mersmak av att tävla, så kan man göra det i Norge och Finland. Där är det andra regler som gäller. Danmark däremot är det bara några få raser som får tävla.

Säkert en massa skar jag inte fått med, men i det stora hela, så ser det ut så här. Finns det frågor? Ställ dem gärna! Jag svarar så gott jag kan, annars kan jag nog ta reda på det 🙂

Hoppas att många blir sugna på att prova viltspår, är jättekul! Det finns bara en negativ sak och det är när man ska vänta på att spåren ska ”ligga till sig”, en lång väntan är det 😉

 

 

 

Bra träning!

Igår kväll hände nått märkligt! Gick ut för att ta mig en rök, dårarna var med mig! Smali kastar sig in i hundgården, reser ragg, svansen rakt, upp, morrar dovt och slår hårt med framtassarna i backen. Skitförbannad! Mayo kommer vettskrämd och gömmer sig bakom mig! Har aldrig sett Smali sån förr! Vågade inte släppa blicken från honom och hämta ficklampan, för då hade han garanterat hoppat över staketet och dragit efter, vad det nu var!

De hade visst fått blåst av älgjakten, inte så långt här ifrån pga av varg! Det finns ju lo här också, kanske var det det han var så förbannad på! Rådjur reagerar han inte på så här! Leta spår är ingen idè, för det är mycket högt gräs och hundarna har busat där.

Vaknar upp till en frostig, kall morgon. Och till hundarnas förtjusning, så har isen lagt sig i strandkanten.

Mayo blickar ut över sjön!

Startar datorn och strax efter har jag Runo på chatten! Han frågar om jag är intresserad av att träna eftersök med hundarna på ett ihjälkört rådjur? Självklart 🙂 Det låg här utanför hos mig vid stora vägen. Tror det tyvärr är tredje rådjuret som blivit ihjälkört där under den senaste månaden 🙁 Hoppas att de inte blir matade i vinter, så ännu fler går ett lika tragiskt öde till mötes!

Får i mig mat och först ut är Smali! Jag visste att det var utmärkt vart det var, men hade det inte varit det, så hade jag aldrig sett det. Låg väl kamouflerat i högt gräs!

Ingen av hundarna har någonsin varit i kontakt med ett dött rådjur. Spännande att se hur de reagerar, om de gör som jag tror och vilken bra träning 🙂

På med selen och kommenderar sök! Nosen i backen på en gång 🙂

Som synes så smälter det väl in i omgivningen! Det ligger mellan de gula snitslarna.

Smali går rakt på och undersöker det noga, tror varenda millimeter blev genomsökt 😉 Så duktig! Jättemycket beröm till Smali 🙂 Men han ville ha med det hem! Inte lätt att släpa med sig dunderklumpen, inte ens godis var intressant. Han som är ett riktigt matvrak 😉

Sen var det Zixten tur! Han skrek i högan sky, när han såg att jag tog med spårlinan. Han fixade det också! Men här var det inte att gå fram och lukta! Han hoppade rakt på det och högg. Hm! Kunde ju bli intressant om han försökte sätta sig i min hand när jag skulle ta bort honom. Men han har respekt för sin matte, så det var inga problem 🙂 Även han jätteduktig så klart!

Så var det Mayos tur! Även där, nosen i backen på en gång!

Lite avvaktande när han närmade sig rådjuret!

Men gick snabbt fram för en grundlig undersökning! Duktig bäbis <3

Det var intressant att se hur de startade, för alla gjorde olika! Men slutmålet hittade de utan problem 🙂 Det är ju sådana här tillfällen som är guld värda, när man håller på med viltspårning. Är så glad & tacksam att Runo tänker på mig 🙂

Det har ju regnat nästan konstant i 1 år, känns det som! Och jag tror inte jag har varit med om att vår fasta brygga legat under vatten förr. Så mycket vatten är det, usch!

Hönan Lotta är ju ett kapitel för sig själv! Vet inte riktigt vad jag ska göra! Som synes, så är hennes ”adoptivbarn” nästan lika stora som henne. Men hon behandlar den fortfarande som om de vore små. Hon har aldrig visat minst intresse för att ruva. Men när Immy jagade dessa när de var små, då vaknade visst moderskänslorna till liv 😉 Tuppkycklingen skulle behöva tas bort och den lilla hönan, med en liten kompis flytta till Stenbacken. Men hur gör Lotta om de blir borta? Vill ju inte, att hon får för sig att ruva för att få nya bebisar!

Mayo har tyvärr blivit rikt belönad när han hoppat över staketet 🙁 I form av katternas byten som han stjäl. Igår kom han med en halv ekorre! Och idag vet jag inte vad han sysslade med. Men kul hade de visst! Valp på utsidan och vuxna på insidan, som lekte tafatt! Men matte förstörde allt och var inte alls lika road som hundarna 😉

Jag kan inte beklaga mig över att Smali är urfälld! Oj vad med päls! Hoppas på frost framöver, så jag kan hålla honom skapligt ren innan utställningen. Ska duscha honom till veckan, måste göra det minst 1 v innan, annars ser han ut som en ”ullboll” 😉 Tur att man kan ta Mayo kvällen innan,eftersom Smali använder honom som fotboll 🙂

Snart ska det hämtas hundmat! 120 kg ska i frysen, sen klarar vi oss i 2 mån 🙂

 

Trött!

Tycker inte att man ens får upp ögonen i detta gråa väder! Går och gäspar konstant! Skulle bli som en ny människa bara solen sken några dagar. Önska/drömma måste man ju få göra 😉

Gossarna väntar på mat! Mayo tittar på mig, sen maten osv! För varje gång, så kanar han längre och längre ifrån sin mat. Knäppis 🙂

Det har gått i jobb under helgen. Men i lördags, innan jag åkte och jobbade, fick jag besök av en tjej som ville träffa de ”vita dårarna” och fråga mig en massa saker om rasen. Hon och hennes sambo hade fallit för rasen, men ville veta mera. Så hon och hennes föräldrar dök upp. Smali tyckte hon var toppen, kunde ju ”pilla” på rätt ställen och Mayo tyckte hon var bra på att kampa, så hon blev godkänd av dårarna 😉 Hon blev inte avskräckt, utan tvärtom, ännu mer övertygad om att hon valt rätt ras 🙂 Ska bli kul att följa henne och valpen så småningom!

Söndag jobbade jag, sen snabbt hem för att få lite mat i magen, packa ryggsäcken och åka på sista gången på viltspårkursen. Man ska INTE stressa när man har med djur att göra. Helt förkastligt! Och det vet jag mycket väl! Bla därför jag har djur, man ”stressar av” 😉 Men ibland blir det inte som man tänkt sig!

Mayo förknippar fortfarande halsband/koppel med bilåkning = åksjuk! Smali och Zixten är ju hysteriskt glada när de kommer fram. Men för Mayo blir det tvärtom 🙁 Så har jag planerat nånting där kopplet ska på, så brukar jag sätta på halsbandet ett tag innan och kopplar upp honom inomhus. Han har oftast halsband och koppel, delar av våra promenader. Kopplar loss, efter ett tag så kallar jag in och kopplar osv. Så han ska inse att det händer kul saker när han har det, även mycket bus blir det. Men han har en viss förmåga att känna på sig när det är bilåkning på G. Smali skulle man tro är synsk, för han har stenkoll!

Självklart blev det fel alltihop! Jag min dumma nöt släpper ut Mayo utan halsband. Inte kommer han när jag ropar! Nån enstaka gång har jag tyvärr fått lura honom, helt idiotiskt! Men hade då inget val! Sånt glöms aldrig! Tog med Smali också, för då kommer han kanske, icke! Efter många om och men, stressad & irriterad får jag tag på honom och han hoppar även denna gång in i bilen själv 🙂

Kommer fram dit vi håller till på kursen och Mayo fick följa med ut på en gång. Ville att det värsta illamåendet skulle gå över innan det var dags för oss att spåra. Snart var det vår tur och spårläggaren följer med oss. De hade varit liite snåla med att snitsla, så hon var osäker på hur spåret gick. Ypperligt tillfälle att lita på vovven 🙂

Denna gången hade han ett bättre tempo! Som sagt det var sparsamt med snitslar, men på ett ställe så fanns det två, fast på olika ställen och man såg bara den ena till att börja med. Mayo ville gå till höger, jag styrde honom till vänster där snitseln var. Men efter ca 10 m, så var han inte nöjd, utan stod och vädrade mot höger och tittar på mig. Samtidigt ropar Maria att ”vår” snitsel var till höger. Mayo hade rätt och jag var dum som inte litade på honom från början. Den snitseln till vä, var det nån annan som inte fått med sig ur skogen. Såg inte alls ut som våra. Mayo klarade även detta spår galant, trots en matte som lägger sig i hans jobb 🙂 Och jag lärde mig att ALLTID lita på honom, han har nosen 😉

Angelica & Stefan som håller i kursen hade sina hundar med sig. Bla en liten Labrador fröken på 9 mån, som heter Russin. Mayo har aldrig lekt med en ”jämnårig” hund, men nu skulle han få göra det. Vad de sprang, hade såå kul! Russin var inte lika snabb som Mayo, så hon pep när hon kom efter 😉

De hade jättekul! Men när det var slut på det roliga och jag skulle ge dem vatten. Då började Mayo dregla och skaka i huvudet. Nu var det bilåkning på gång och även denna gång gick det inte att koppla honom, suck! Hur dum får man vara som släpper lös honom, när man snart ska åka hem och man vet hur det blir!

Jag tog inte striden! Vi håller till på ett berg och det är bara några 100 m upp till toppen och det är en grusväg dit. Så jag och Smali åkte ifrån honom! Visste att det inte var nån trafik dit. Ställde ner bilen, kopplade Smali och jag hoppades att vi skulle möta Mayo på vägen upp. Och det gjorde vi! En mycket glad valp som stack in huvudet i kopplet på en gång och sen hoppade in i bilen 🙂

Har haft flera valpar som gjort så här! Inte går att koppla när de vet att de snart ska bli åksjuka. Men efter ett tag, bara  det gått över, så brukar de vara snabbast att komma, när man visar kopplet eller säger att man ska ut och åka bil. Så än finns det hopp 🙂

Idag var planen att städa hos hönsen och ev lägga några spår åt hundarna. Det går ganska snabbt att städa hos hönsen, om man inte har dem på spaden, i skottkärran, i vägen överallt 😉 Så idag släppte jag ut dem sent! Tanken var att då var det så kul att komma ut, så de behövde inte vara med mig!

De flesta höll sig faktiskt ute, men inte Isa! Hon har troget följt mig hela tiden, fram och tillbaka, mellan stallet och dynghögen. Härlig min lilla höna 🙂

Vet inte vad det beror på att mina ”vita dårar” gillar att hoppa över staketet. Inga andra hundar har hållit på så. Trodde/hoppades att Mayo skulle utmärka sig att vara annorlunda i detta avseende. Men inte då!

Huxflux var han med mig i stallet! Och hittade en höna som låg och värpte. Hon uppskattade inte besöket och han fick sig en rejäl utskällning av Rosa 🙂

Han har varit så duktig! Inte försökt jaga en enda höna,men däremot har en och annan hönsskit slunkit ner, blää!

När vi var klara, så blev det bus med Smali och han använde Mayo som fotboll! Ren och fin blev han då inte i geggan!

Efter en promenad, så blev det fullt ös på åkrarna! Mayo jätteglad! Synd att bilden blev så suddig.

Fick stopp på de ”vita dårarna” för en kort stund<3

Har funderat nån gång på att det vore kul att testa sök med hundarna. Linda, som har Smalis bror Strax, håller på med det. Men när jag läser på hennes blogg om vart figuranterna gömmer sig, så gick det fort över 😉 De där ställena är garanterat fulla av spindlar och det är min stora skräck! Så nu slipper jag fundera mer över det 🙂

 

Regn & åter regn!

Att det alltid ska komma nån form av nederbörd året om. Just nu känns det som om det varit novemberväder i 1 år,suck! T o m jag, som inte är något stort fan av vintern, ser fram emot kallgrader och snö. Men då håller sig hundarna rena i varje fall. Just nu är det mycket skitiga golv, när 4 hundar rasat runt!

Tror t o m att domherrarna är osäkra på vilken nederbörd de ska spå! Det sägs ju att de spår snö! Men så mycket domherrar som jag sett de senaste veckorna, har jag aldrig sett förut. Flockar på mellan 30 -40 st! De är nog lika depp som en annan över vädret 😉

Zixten blev ”blockhalt” igår, kunde inte stödja på hö fram. Orsaken heter Mayo! De hade busat ute och var halt när han kom in. Det här har inträffat förr och när man känner igenom honom, så reagerar han inte alls. Ibland kan han hoppa på tre ben i nästan 1 v och sen får vi besök av nån som han verkligen gillar. Då glömmer han bort att ha ont och är som vanligt 😉 Så var det idag också! Haltar ut i morse, spårar av gräsmattan och in kommer en tax, glatt på fyra ben, haha!

Mayo har inte riktigt förstått att han har växt en hel del sen han flyttade in. Ska fortfarande ligga under min stol och det är trångt 😉

Jenni & Jocke kom hem igår kväll. De skulle till Göteborg under dagen och fick låna min bil. Fia är i Åmål hos Per, även hon skulle med, så hon plockades upp efter vägen. Nu väntar vi på att de två Jna ska komma hem, innan de byter bil för att åka hem till sitt, i Ekshärad.

Linda, Jossan & Blaze har varit här under dagen. Den ungen är ju underbar, iof båda två 😉

Men de första 10 – 15 min, då är hundarna billiga, särskilt om de inte setts på ett tag. Blaze är jätteglad och springer runt och kollar så allt är sig likt. Smali går och små morrar, för att visa att här bestämmer han. Och passar Mayo noga, det är hans bebis. Zixten morrar  i fall att, nån ev tänker springa över honom. Givetvis händer det, när han ska vara mitt i smeten 😉 Mayo han bara är han 🙂

Men snart lägger sig lugnet och de kan breda ut sig över köksgolvet 🙂

Jossan växer så det knakar! Så idag fick vi byta barnvagns insatsen, mot kärran och det tyckte både hundar och hon var kul 🙂

Henke har visst fått men för livet, av att flytta hem några månader som vuxen. Hade drömt ”mardrömmar” om mig inatt! Jag hade varit på honom om bla hur man sätter på locket på ett smörpaket 😉 Vi hade visst varit riktigt irriterade på varandra, haha 🙂 Tur att han har sin egen lya nu, så han slipper mammas pekpinnar 😉

Hade tänkt att ta en skogspromenad med dårarna, men som sagt, regnet har öst ner och det har blåst rejält. Och det började mörkna när det lugnade ner sig. Då var frågan, vart tar vi vägen? Inte skogen, ser inte vart jag går! Efter vägen! Skit tråkigt + skitiga hundar som avskyr det lika mycket som jag. Det fick bli åkrarna, de borde bli minst skitiga där!

Vad de har sprungit! Alla bilder jag tog av dem, ca 50 st, blev suddiga, den här blev bäst och då står de nästan still 😉

Mja! Det här med att förbli skapligt rena, det sket sig 😉

Jag brukar hyra ett höj -och sänkbart badkar, när Smali ska duschas, när det inte går att göra det utomhus. Så nu är det bokat innan utställningen 🙂

Och ev får Smali & Mayo sällskap på nån av utställningarna, av en eller två av Smali döttrar. Så himla kul 🙂 Sen har jag och Nicole, som har hans dotter Tila, ev lite planer framöver 😉